Jag råkade för en stund sedan läsa på ett forum jag är med på att flera personer är magsjuka.
Det kan låta som ett helt vanligt problem i vintertider, men jag har under åren utveckat en fobi. Det har blivit mycket värre sedan jag fick barn (smittorisken multiplicerad med ca en miljon). Det sägs ju att det är en fobi när "en irrationell och mycket stark rädsla och ångest begränsar en person i det vardagliga livet" och det gör det verkligen nu.
Jag undviker att äta ute, undviker ställen där många barn samlas, tvättar mina och Veras händer frenetiskt, skulle lappar om magsjuka komma upp på dagis kommer jag att vända med Vera i dörren. Ser någon ut att må illa där jag befinner mig måste jag gå ut.
Bara att skriva detta inlägg ger mig hjärtklappning och det börjar bubbla i magen.
Det handlar inte om spyorna utan hela grejen. Lukten, den totala urlakningen och tröttheten och rädslan för att Vera ska smittas och spy ner allt och att jag då måste ta hand om henne samtidigt som jag själv är i ångestpanik.
Jag har för 3 veckor sedan ställt mig på kö till KBT för min fobi. Jag kan inte ha det så här. Även om rädslan kanske aldrig försvinner (vem fan vill vara sjuk liksom) så kanske den kan bli hanterbar.
(Bild: google)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar