Igår var en av de där dagarna när man vill ångra sitt val att skaffa barn och göra retroaktiv abort eller bara packa en väska och dra.
Vi hade en kul start 06.40 med nedkissad pyjamas och skrik och bråk innan vällingen ens var färdig.
En sväng på ett par barnloppisar och ett lunchutbrott.
En till en början trevlig eftermiddag med Jennie och Eilie som sedan förbyttes i timmar av vilt skrikande om allt och inget från Veras sida.
En sådan eftermiddag när man vill ringa upp Petra Krantz Lindgren och be henne ta sitt pedagogiska bekräftande superföräldraskap och köra upp så långt i ändtarmen att det kommer ut genom näsan igen.
"Men älskade vän, varför är du arg? Vill du leka med legot, titta vad roligt, och kolla, en häst...*IIIIIIIIHHHH* Nej inte slå mamma, klappa snällt, nej inte måla på soffan, ajaj...AJAJ. *WAAAAAAAÄÄÄÄ* Jaa, jag förstår att du är arg men man målar på pappre... Nej, inte kasta den...Aj, klappa snällt... *VRÅÅÅÅÅÅÅÅL* Lugna di...för i helvete, NU RÄCKER DET! TYYYYST!"//Superpedagogen
... Inatt kom maken hem. Det är awesome. ♥
3 kommentarer:
Vissa dagar är ju helt enkelt bara skit. Det blir lättare när hon blir större och ni kan prata med varandra om vad som är fel. Fast jobbiga är ju barn ändå såklart, men det där gnället blir bättre!
Jag hoppas verkligen det! :)
Haha... & inte blir det lättare. Bara annat att skrika om. Hehehehe. Sorry Linn. ;) (vet hur det känns...)
Skicka en kommentar