Fin som man är.

Jag hamnade i en diskussion på ett forum där en person ville att dottern skulle ha tofsar eller hårspännen för att inte ha håret i ögonen, men dottern slet ideligen bort dessa och personen undrade då om hen var ego som ville att dottern skulle ha lång lugg.

Jag tyckte att ja, det är "ego".

Det finns en del saker som man "måste tvinga" sina barn till även om de inte är helt med på det, för att de inte kan avgöra och bestämma själva. T ex ha mössa på vintern, duscha, borsta tänderna, ta medicin och vaccin, byta blöja eller smörja in sig med solkräm.

Men att ha spännen i håret som barnet inte vill ha i syfte att det är fint och sött är inte en sådan sak.

En 1, 5-åring vet inte vad det innebär att vara fin. Vera bryr sig inte om hon så har svallande långt hår eller snagg. Jag kommer dock att klippa henne i en kort frisyr tills hon själv säger att hon vill ha långt hår - och då kommer hon att vara tillräckligt stor för att förstå att man måste tvätta och kamma håret, annars blir det tovigt och gör ont att kamma.

Man behöver inte vara fin för att duga. Att vara fin på sitt sätt är det enda som räknas, och jag vill att hon ska få bekräftelse för den härliga lilla personen hon är, inte för att hon är söt och fin.