onsdag 27 februari 2013

Ja, det vore hemskt.

Igår var mamma här och Vera blev överlycklig som vanligt. Och senare så sa mamma att "vad hemskt det vore om hon skulle lämnas på dagis nu". Och ja,  det vore det. Jag tycker att hon är alldeles för liten för dagis (FÖRSKOLA). Vera är mammig, känslig,  kan inte gå och säger bara enstaka ord. Varför ska jag lämna henne i en stökig miljö när jag inte måste?
Lady Dahmer skriver de senaste dagarna om ojämställdheten i att mamman tar de flesta eller alla föräldradagar. Jag håller med. Det är inte jämställt. Jag skulle vilja att Jimmy kunde vara hemma några månader både för Veras och hans skull - och till stor del för att han ska veta hur det verkligen är att vara hemma med ett ganska krävande barn hela veckorna som skriker i örat på en medan man försöker få i sig en macka med ena handen och måste koncentrera sig för att inte kissa på sig för det går inte att sätta ner ungen utan att hon får ett totalt sammanbrott och dessutom har man bara sovit 3 timmar så det är ett under att man ens står upp.

Min situation ser liknande ut som den LD beskriver. Jag blev utan jobb när jag var i v.32. Med 8 veckor kvar till bebisens ankomst sa Arbetsförmedlingen "gå hem och vila, vad gör du här?"
Och nu är det liksom bar backe därifrån. Inget att gå tillbaka till och minimal erfarenhet av det jag är utbildad till. Det känns ganska otäckt. Vem bryr sig om att jag faktiskt är en ambitiös och smart människa när cv:t varit orört i över ett år?

Men vi var lite överens innan vi fick barn om att det skulle vara så här. Jimmy vill jobba och ingen av oss vill ha Vera på dagis förrän efter sommaren.
Jag kritiserar inte hur andra gör, det som funkar för någon annan funkar nödvändigtvis inte för alla.
Det handlar inte om att jag är överdrivet hönsig med min unge. Men jag tror inte att förskola är "the one way to go" bara för att möjligheten finns från ett års ålder.
Jag kommer att få ett jobb, det tvivlar jag inte på. Och ett och ett halvt ynka år av mitt liv ägnar jag mer än gärna åt mitt barn helt och fullt. Med alla med- och motgångar inräknade.

1 kommentar:

MansonDust - en mammablogg om barnmode sa...

Jag tycker att det vore hemskt vid 2 år också.. mina har varit 3 & 4 år när dom skolats in.